Månadsarkiv: maj 2015

Women’s Ride Day – en blåsig men supertrevlig Mors dag!

Det kan väl knappast finnas något bättre sätt att fira Mors dag än med en cykelrunda med härliga tjejer!?

När jag stog och väntade vid samlingsplatsen imorse blåste det riktigt ordentligt och himlen var täckt av tjocka gråa regnmoln. Skulle det komma någon överhuvudtaget till dagens Women’s ride? Jodå, såklart finns det massor av tuffa cykeltjejer som inte viker ner sig för lite dåligt väder! Vi blev en alldeles perfekt liten klunga som trampade iväg i motvinden.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Med tanke på den starka vinden reviderade vi dagens planer på en 10-milarunda något och bestämde oss för att ta en lite kortare tur runt Sigtuna. Trots rejäl motvind första delen av rundan så var stämningen på topp i klungan. Så himla roligt att komma ut och cykla tillsammans! Cykling är verkligen mycket mer än bara motion, det är så himla mycket social gemenskap och ett perfekt sätt att lära känna nya vänner. Dessutom kan man cykla tillsammans oavsett ålder – vi som cyklade idag var i blandade åldrar från 25 – 60 år, riktigt roligt tycker jag!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Väl framme i Sigtuna blev det såklart fika. Förutom bra träning och social gemenskap så är ju fika en av de absolut bästa sakerna med cykling! Kaffe och kladdkaka med grädde – mums!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Från Sigtuna vände vi norrut och nu fick vi istället vinden i ryggen, tjoho! Att cykla i medvind är ju verkligen hur härligt som helst, man nästan flyger fram längs vägen utan större ansträngning! Det blev en supertrevlig runda med mycket prat och skratt, dessutom lyckades vi skrapa ihop 65 km den här blåsiga dagen – inte så illa!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Som avslutning på dagen hade vi ett litet lotteri där några av tjejerna blev lyckliga vinnare av ett fint kit från Specialized med sadelväska, däckavtagare, pump och flaskhållare – grattis!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Håll utkik här på bloggen eller på facebooksidan om ni är sugna på att hänga med på nästa Women’s Ride! Jag lovar att det kommer bli flera tillfällen under säsongen!

Annonser
Taggad , , , , , ,

Thunmansvängen i Knivsta – 74 km cykelglädje genom ett somrigt Uppland

Idag arrangerade Knivsta Cykelklubb motionsloppet Thunmansvängen, 74 km cykling på fina landsvägar i Uppland. Återigen vill jag slå ett slag för såna här små lokala motionslopp – ingen föranmälan behövs, parkering finns som regel precis vid starten, ingen trängsel på vägarna och en överkomlig summa i startavgift. Eftersom jag bor bara 6 km från Knivsta kunde jag dessutom cykla till starten idag, hur smidigt som helst.

Det helt perfekta cykelvädret med strålande sol och nästan ingen vind lockade ett 70-tal startande vilket är nytt rekord för Thunmansvängen!

Många deltagare från hemmaklubben Knivsta CK.
Många deltagare från hemmaklubben Knivsta CK.
Vid anmälningen fanns det både sportdryck, bananer, kexchoklad och russin att förse sig med.

Vid anmälningen fanns det både sportdryck, bananer, kexchoklad och russin att förse sig med.  Gott och dessutom nödvändigt med lite energi att ta med eftersom det inte var någon depå längs vägen. På bilden ovanför kan ni förresten spana in min snygga Specialized-cykel som nyligen har fått ett par andra hjul. Jag tycker den ser ganska cool ut med dom vita ekrarna, eller hur!?

Samling innan start
Samling med information innan starten.

Några ur gänget som jag cyklade tillsammans med i England förra sommaren under Ride of Hope Europe kom till start och tillsammans med ett par andra kompisar från Knivsta blev vi en lagom liten klunga som höll ihop under hela rundan. Och vilken runda vi fick sen! Att cykla genom det grönskande landskapet med strålande sol, nästan vindstilla och dessutom trevligt sällskap kan ju inte bli annat än superhärligt! Tempot var sådär alldeles lagom, vi rullade på bra så jag kunde njuta av lite fart men samtidigt så hade jag massor av energi över för att hinna insupa den underbara försommaren. Dessutom var det väldigt lite trafik på vägarna och de bilar som körde om oss betedde sig föredömligt. Landsvägscykling när det är som allra bäst helt enkelt!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hoppas på många fler såna här mysiga cykelrundor i sommar!

Taggad , ,

Women´s ride day

11168897_827033794017153_7456838120537891257_o

Söndagen den 31 maj utnämner vi till Women’s ride day och kör ett härligt långpass tillsammans med bara tjejer! Planen är att cykla ”Ekoln runt”, en fin tur på ca 10 mil och ett perfekt distanspass inför Vätternrundan och andra långlopp!

Vi samlas kl. 10.00 utanför Formhuset i Knivsta (vid järnvägsstationen). Hit tar du dig smidigt med tåg eller bil från Uppsala. Parkera på pendlarparkeringen, det är gratis på söndagar. Ett alternativ är att cykla från Uppsala. På vägen tillbaka passerar vi södra delarna av Uppsala (via Flottsundsbron) och då är det en möjlighet att vika av och cykla hem för de som startar i Uppsala.

Vi cyklar i grupp så för att vara med ska du känna dig trygg med att cykla i klunga, vilka tecken som används etc. Planen är att hålla ett tempo på runt 25-28 km/h beroende på väder och vind så det är bra om du känner dig trygg med ungefär den hastigheten. Men vi kör absolut inte ifrån någon, alla ska med!

Självklart stannar vi och fikar på något trevligt ställe längs vägen så ta med fikapengar! Ta också med extra slang, däckavtagare och pump/kolsyrepatroner, två flaskor med vätska och extra energi samt kläder efter väder! Om vädret blir alltför ruggigt så tar vi plan B och kör en kortare fikarunda till Sigtuna.

Anmäl dig gärna att du tänker komma på eventets facebooksida som du hittar här!

Välkomna!

Cyklingen sker på eget ansvar!

Taggad , , ,

Är din cykelhjälm tillräckligt säker?

Varje dag skadas nästan tio cyklister i Sverige så allvarligt att de behöver läggas in mer än ett dygn på sjukhus. (källa: Trafikverket)  Att använda cykelhjälm är en självklarhet för de allra flesta som håller på med MTB eller landsvägscykling. Förr eller senare händer det oundvikligen att man ramlar, och vi vet att hjälmen kan vara helt avgörande för hur bra man klarar sig. En hjälm minskar risken för en allvarlig eller dödlig skada vid en olycka med mer än hälften.

Men tyvärr så skyddar ju inte hjälmen till 100%. Jag har varit med vid cykelolyckor där cyklister har fått allvarliga skallskador trots hjälm. Givetvis hade det varit mycket, mycket värre utan hjälm, men det har ändå fått mig att fundera över om cykelhjälmar verkligen är så säkra som de borde kunna vara. I dagarna publicerade Folksam ett nytt test av 18 cykelhjälmar och resultaten är tydliga. Många hjälmar är inte så bra som de borde vara. Eller rättare sagt så är gränsvärdena för en godkänd hjälm alldeles för låga. I forskningsrapporten från Folksams test står det såhär:

Alla hjälmar som ingår i testet uppfyller lagkraven som ställs på en cykelhjälm. Lagkraven omfattar dock inte hjälmens förmåga att mildra rotationsvåld. Resultatet från Folksams test visar tydligt att en hjälm som klarar dagens lagkrav på 250 g ändå kan ge hjärnskakning. Hjärnskakning eller så kallad mild traumatisk hjärnskada (MTBI, Mild Traumatic Brain Injury) med eller utan medvetslöshet inträffar i många aktiviteter, oftast till följd av att hjärnan utsätts för rotationsvåld vid antingen ett direkt eller indirekt våld mot huvudet. Hjärnskakningar kan leda till bestående besvär med exempelvis minnesstörningar, huvudvärk och andra neurologiska symtom.

Gränsvärdet för att få en hjälm godkänd ligger klart över acceptabla gränsvärde för hjärnskakning men även för skallfraktur. Därför är det angeläget att se över nuvarande testkriterier för godkännande av hjälmar, nivån bör minst halveras för att understiga en rimlig nivå på risk för hjärnskakning.

Idag finns alltså inga lagkrav på hjälmars förmåga att mildra rotationsvåld, det vill säga när smällen inte kommer rakt ovanifrån eller rakt från sidan, utan snett fram- eller bakifrån, som det ofta blir när man ramlar med fart. Folksams test visar att de hjälmar som har MIPS-systemet i regel skyddar huvudet betydligt bättre från skador av rotationsvåld,

MIPS_Kraft

För att fånga upp den sneda kraften finns det i MIPS®-utrustade hjälmar ett lågfriktionsskal som kan rotera i förhållande till huvudet och forskning har visat att detta ger en minskning av den skadliga stöt som överförs till hjärnan.

untitled

 Men den hjälmen som fick överlägset bäst testresultat både gällande stötupptagning och vid sneda islag var den uppblåsbara hjälmen Hövding 2.0. En form av halskrage som blåser upp sig som en krockkudde runt huvudet när man faller av cykeln. En begränsning med Hövding är att den inte skyddar när huvudet träffas direkt av ett föremål under cykling, alltså utan att du faller av cykeln. Det kan exempelvis ske om huvudet träffar en gren eller skylt under cykelturen – dessa olyckor är dock ovanliga. Men faktiskt så var det en olycka för några veckor sedan där en cyklist träffades av ett fallande träd. Det ska också tilläggas att Hövding endast testades när den redan var i uppblåst läge, alltså har inte aktiveringsfunktionen prövats vid detta test.

8980519594

Hur tänker du när du väljer hjälm?

Taggad , , ,

Växjötrampet – Från klungkörning i rekordfart till solo i 14 km/h

Efter att ha jobbat som en galning med UNT Bike Weekend under förra veckan så bestämde jag mig för att åka hem till mina föräldrar i Småland för att vila upp mig några dagar. Självklart passade jag på att packa med mig racern för att kunna vara med i cykelloppet Växjötrampet som cykelklubben Lammhultscyklisterna anordnade idag. Det är så himla smidigt med små lokala lopp, man kan vänta till samma morgon för att se om vädret är tillräckligt lockande och sen är det bara att dyka upp nån timme innan start, efteranmäla sig på plats och hoppa upp på cykeln och köra. Jag anmälde mig till den långa rundan på 13 mil och mamma hängde med och körde 5-milssträckan.

Mamma och jag innan start.
Mamma och jag innan start.

Det soliga vädret lockade rekordmånga deltagare till loppet som i år arrangerades för 31:a gången! Över 370 glada cyklister samlades på skolgården som idag fick fungera som tävlingscentrum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag hade ingen grupp att köra med utan min plan var att ta det lite som det kommer, hitta några trevliga cyklister som höll ett lagom tempo, njuta av den härliga försommardagen och fika i depåerna. Men det blir ju inte alltid som man tänkt sig…När starten gick gjorde jag några impulsiva snabba omkörningar och plötsligt var jag uppe i en snabbgrupp som höll ett betydligt högre tempo än jag hade planerat. Nåväl, det var en stor klunga med vana cyklister som cyklade säkert och bra, och eftersom benen kändes pigga och cykelsugna så bestämde jag mig för att hänga på så länge det gick.

Vi snittade drygt 38 km/h vilket är en bra bit över mitt normala tempo. Jag fick slita lite i uppförsbackarna men det fungerade ändå väldigt bra. Jag var noga med att dricka ordentligt med sportdryck för att inte få slut på energi. När vi började närma oss första depån (som kommer först efter ca 7 mil) så började mina flaskor ta slut och jag nämnde något om depåstopp. När jag bara fick ett skratt tillbaka så insåg jag att det här gänget visst inte var ute på någon fikarunda, och något depåstopp var alltså inte inplanerat…

Men innan jag hade hunnit fundera så mycket på hur jag skulle klara mig utan att fylla på vätska så låg det helt plötsligt en cykel på vägen framför mig. Med en hårsmån lyckades jag undvika att ramla. Jag la min cykel i diket och sprang tillbaka för att se hur det gått för mannen som kraschat. Han var snabbt uppe på benen och tänkte först hoppa upp på cykeln direkt men när jag påpekade att han både blödde från ett jack i pannan och att hans ena tumme pekade i en onormal riktning så insåg han att det nog var bättre att få skjuts till sjukhuset. Jag lyckades stanna en tysk familj som var otroligt vänliga och gav mannen skjuts fram till depån. När jag hade sett till att han var omhändertagen i depån så var såklart min snabbklunga redan långt borta.

Jag jagar ikapp en annan klunga och tänker att nu blir det i alla fall lite lugnare tempo in i mål. När vi cyklat i en halvtimme så hör jag ett brak i asfalten bakom mig och jag inser att det har skett ytterligare en krasch. Som tur var hade allt gått bra men nu är även min nya klunga uppsplittrad och kvar är jag och fyra personer som får kämpa på i vinden som nu blåser rakt emot oss. Mina flaskor är helt tomma men jag vet att det kommer en depå till efter ungefär 11 mil. När vi väl närmar oss depån så ser jag till min besvikelse hela min grupp köra förbi och fortsätta mot mål utan att stanna. Visst, det är bara ca 2 mil till mål men eftersom jag kört utan vätska de senaste 4 milen så har jag inget annat val än att stanna själv. Sportdryck finns inte men jag får fylla på en flaska med saft och ger mig iväg igen. Helt ensam så är motvinden riktigt tuff. Dessutom består de sista milen av massor av långa, sega slakmotor. Nu är jag riktigt trött i benen och börjar nästan få krampkänningar i baksidan av låren, men i mål ska jag. I en backe känns det nästan som att jag står stilla. Jag tar fram kameran för att åtminstone dokumentera eländet så att ni kan få skratta åt det i efterhand.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

14 km/h… inte mycket snabbare än när jag cyklade uppför bergen på Mallorca i våras… Snitthastigheten sjunker såklart som en sten. Men till sist är jag äntligen tillbaka i stan. Mamma & pappa står vid vägkanten och hejar. Jag svänger in på skolgården, får några ryggdunkningar av mina tidigare medcyklister som kom i mål 20 minuter tidigare, en medalj runt halsen och en kopp kaffe. Så var Växjötrampet över för i år.

Jag hann inte njuta speciellt mycket av den vackra försommardagen och det enda jag fikade i depåerna var ett glas blandsaft. Men rullsnittet landar trots mina långsamma solomil på 33.4 km/h. På kvällen får jag sms från den skadade mannen som tackar så hemskt mycket för att jag stannade. Det känns mycket viktigare än hur bra tiden blev.

Taggad , , ,

UNT Bike Weekend 2015

Det har varit lite tyst här på bloggen senaste veckan. Anledningen är att jag har jobbat för fullt med att arrangera UNT Bike Weekend, en stor cykelhelg där målet är att erbjuda något för alla – barn och vuxna, motionärer och elit, MTB- och landsvägscyklister. Jag har jobbat som projektledare för UNT Bike Weekend sen i januari och nu i helgen var det äntligen dags för hela eventet att gå av stapeln. Jag har jobbat nästan dygnet runt de senaste dagarna så tyvärr har det inte funnits så mycket tid att ta fram kameran, men några bilder har jag i alla fall lyckats ta.

Om ni tror att man håller på mycket med cykling när man arrangerar ett cykellopp så tror ni fel. Jag har under de senaste månaderna cyklat väldigt lite men däremot lärt mig en hel del om t.ex. elskåp, trafikanordningsplaner, byggstaket, kortbetalningssystem och flaggstänger. I början av veckan ägnade jag ganska många timmar åt att såga motorsåg. Jag hade som uppgift att röja banan för årets stora nyhet – Skandisloppet Pearl Izumi MTB.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI onsdags var borggården på Uppsala slott fortfarande tom och tyst, men snart började den ena lastbilen efter den andra rulla in i slottsparken med leveranser inför helgen. Min telefon ringde konstant medan jag försökte dirigera lastbilschaufförerna att lasta av staket, containrar, byggställningar, bajamajor och kontorsbodar på rätt platser. När allt material var på plats började jobbet med att iordningställa hela området med cykelmässa, kansli, mattält, kiosk, sjukvårdstält, cykelparkering med mera. Dessutom skulle el & vatten dras fram, mat hämtas, skyltar och pilar sättas ut längs banorna, depåer iordningställas och en hel massa andra saker hinna fixas. Vädrets makter gjorde det inte direkt enklare när fredagen bjöd på kraftiga kastvindar som blåste omkull tält trots att de var förankrade i stora stenblock. Det blev sena kvällar och tidiga morgnar för att hinna klart men till slut stod allt på plats och vi var redo för att ta emot alla deltagare.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Lugnet före stormen…
Första lasset med staket levereras till Kung Jans park.
Första lasset med staket levereras till Kung Jans park.
Hyrtältet börjar bygga upp mattält, kiosk och kansli.
Hyrtältet börjar bygga upp mattält, kiosk och kansli.

På lördag morgon sken solen från klarblå himmel och 8.00 rullade de första motionärerna iväg på Skandisloppet Shimano landsväg, 30, 85 eller 167 km cykling.

Mamma på startlinjen i 30 km loppet.
Mamma på startlinjen i 30 km loppet.
Målgången på toppen av slottsbacken.
Målgången på toppen av slottsbacken.
Team Cykelfröken körde 167 km i sina snygga UNT Bike Weekend-kläder.
Team Cykelfröken körde 167 km i sina snygga UNT Bike Weekend-kläder.
Vissa skilde ut sig i mängden av racercyklar, bland annat den här killen med minicykel som trampade 30 km, liksom en kille som cyklade på enhjuling!
Vissa skilde ut sig i mängden av racercyklar, bland annat den här killen med minicykel som trampade 30 km, liksom en kille som cyklade på enhjuling!
Efter målgång serverades grillad fläskkarré och potatissallad till alla cyklister.
Efter målgång serverades grillad fläskkarré och potatissallad till alla cyklister. Baren var öppen för de som ville fira med en öl efter väl genomfört lopp!
Martin Petrén showar på mässområdet.
Martin Petrén showar på mässområdet.

På lördagen gick också den 107:e upplagan av Scandinavian Race, ett UCI-klassificerat proffslopp. Både svenska och utländska lag fanns med på startlinjen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Segern gick till det danska teamet Riwal.
Segern gick till det danska teamet Riwal.
Segraren Nicolai Bøchner intervjuvas av speakern och Eurosport-kommentatorn Anders Adamson.
Segraren Nicolai Bøchner intervjuvas av speakern och Eurosport-kommentatorn Anders Adamson.

På söndagen var det dags för premiären av MTB-loppet där tävlingsklassen togs hem av Calle Friberg på herrsidan efter en rafflande spurt. Hanna Bergman från Falu CK vann damklassen överlägset. Det var härligt att se alla leriga och trötta men glada cyklister som kämpade sig runt den 52 km långa och utmanande banan med massor av upp- och nerförsbackar över Uppsalaåsen. En del hade dessutom kört 167 km landsväg på lördagen och därmed klarat av den första Uppsalaklassikern!

Samtidigt som MTB-cyklisterna kämpade sig upp till mållinjen så pågick Skandis GP, ett varvlopp där cyklisterna ska upp för slottsbacken inte mindre än 30 gånger. Banan gick rakt över slottets borggård vilket lockade en hel del publik. Det svenska teamet Tre Berg Bianchi kunde till slut kamma hem alla platserna på prispallen.

Segrarern i Skandis GP Alexander Fåglum Karlsson rullar över mållinjen.
Segrarern i Skandis GP Alexander Fåglum Karlsson rullar över mållinjen.

Söndagen var också barnens dag med Pelle Svanslös cykeldag i Botaniska trädgården. Självklart fanns självaste Pelle i egen hög person på plats för att krama alla barn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERADet har varit en minst sagt intensiv vecka med mycket jobb, men det har också varit otroligt kul att träffa och heja på alla cyklister som har kommit och kört något av loppen. Nu längtar jag verkligen efter att komma ut och cykla själv! Om du var på plats som deltagare eller besökare så skriv gärna en kommentar om din upplevelse av helgen!

11234860_10152704091055670_6935261955019295956_n

Taggad ,

Lidingöloppet MTB – trasiga växlar och personligt rekord

För bara ett par veckor sedan hade jag turen att vinna en startplats till Lidingöloppet MTB i en tävling på Facebook. Jag körde loppet förra året men hade tänkt skippa det i år på grund av att anmälningsavgiften inte är direkt studentvänlig. Men det är ett väldigt roligt och utmanande lopp med 63 km cykling upp och ner för Lidingös alla backar. Abborrbacken, Grönstabacken och Karins backe är några av de beryktade backarna från det klassiska löparloppet och dom finns såklart också med i cykelversionen. Plus ungefär en miljon backar till.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När jag kom till Lidingö i morse kände jag mig faktiskt ganska opeppad. Jag hade ont här och där efter torsdagens praktvurpa och trodde också att jag skulle få en sämre tid än förra året eftersom jag inte haft tid att cykla så mycket. I alla fall inte så många riktigt tuffa pass. Jag ställde in mig på att bara ta mig runt banan och så fick det ta den tid det tog.

Efter en kopp kaffe och en kanelbulle i det förvånansvärt fina vädret var det dags att rulla bort till starten. Jag hade skickat in min senaste tid från Cykelvasan och blivit seedad till startgrupp 5. Startskottet gick och jag klickade i fötterna i pedalerna och började trampa. Banan börjar med en uppförsbacke så jag växlade ner på lilla klingan fram. Konstigt nog så fungerade inte växlingen alls smidigt men till sist hoppade kedjan på plats. Det var också det sista som hände, därefter fungerade inte mitt vänstra växelreglage överhuvudtaget hur jag än tryckte och petade på det. Nähä, men vilken kanonstart då, 500 meter in i loppet och jag kunde bara använda hälften av växlarna! Nåväl, det kunde ju varit värre,  hade jag bara haft stora klingan så hade jag ju inte kommit upp för en enda backe. Och om jag skulle få en dålig tid nu så hade jag ju i alla fall något att skylla på. Så jag trampade på längs Lidingös fina skogsspår och grusvägar. När vi kom ut på asfaltspartierna så saknade jag att kunna växla upp och trycka på ordentligt. Dom andra deltagarna måste undrat vad jag höll på med när jag satt och studsade i sadeln med 120 i kadens.

Eftersom jag ändå inte kunde öka farten så tänkte jag att jag kunde passa på att äta lite av min jättestora påse med energigel som jag hade i ryggfickan. Såklart så lyckades jag inte få av korken utan fick istället bita hål på den och liksom sörpla i mig. När jag stoppade tillbaka påsen i ryggfickan så kände jag snart hur det sipprade kladdig energigel genom tröjtyget och ner längs ryggen. Mysigt. Strax därefter började det regna också. Mmmm…

Nu kanske ni tror att jag kastade in handduken och åkte hem och la mig i soffan istället för att fortsätta cykla i flera timmar till, dygnsur och kladdig med trasiga växlar? Självklart inte! Lite pannben har jag väl tränat upp i alla fall. Backe efter backe avverkades, benen kändes segare och segare men däremellan var det riktigt skönt flow i nerförslöporna. Och så plötsligt så var jag framme vid Lidingövallen, bara ett halvt varv på löparbanan fram till mållinjen. Jag hade gärna lagt in en spurt men med bara lilla klingan så blir det inte mycket till spurt kan jag berätta. Men på något magiskt sätt så stannade klockan på 3.09.28 och jag hade förbättrat min tid från förra året med 25 minuter! Jag kanske ska strunta i att fixa det där växelreglaget?

 

Taggad ,